Om ProcSIBE

Upphandling är en central drivkraft för innovation i samhällsbyggandet men kan också vara ett hinder för utveckling. Det är ett problem att traditionell upphandling med fokus på lägsta pris fortfarande är det vanligaste, trots att nya mål för ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet ofta ställer krav på mer flexibla och innovationsvänliga modeller.

ProcSIBE (Procurement for Sustainable Innovation in the Built Environment) är ett väletablerat starkt tvärvetenskaplig nätverk för forskning och utveckling som berör upphandling inom samhällsbyggnadsområdet. Nätverket består av forskare från flera svenska lärosäten med syfte att dels ta fram ny vetenskaplig kunskap och dels till att stödja utvecklingen av svensk upphandling inom samhällsbyggandet. Ett viktigt mål är att bygga upp en nationell arena där forskare samverkar med näringsliv och samhällsorgan för att gemensamt utveckla nya angreppssätt och ny kunskap.

Nationellt forskarnätverk

Basen för nätverket är samverkansorganisationen Sveriges Bygguniversitet, där de fyra stora tekniska högskolorna och universiteten ingår. Dessutom medverkar forskare inom rättssociologi och statsvetenskap. Tvärvetenskaplig samverkan ger möjlighet att utmana vanliga föreställningar om förhållandet mellan politik, praxis och effekter av upphandling. Forskningssamarbetet skapar också en grund för internationell samverkan och utbyten.

Samarbete med existerande lokala nätverk i anslutning till respektive universitet etableras också kring studier, seminarier med mera. Nätverket är också en vital bas för att forskarna ska kunna initiera ytterligare forsknings- och innovationsprojekt genom att söka medel från andra finansiärer.

Centrala aktiviteter

Nätverket hjälper till att skapa en helhetsbild av vilka upphandlingsmetoder, särskilt de mer innovativa, som används i olika sektorer, regioner och länder. Hur varierar praxis mellan olika sammanhang och vilka trender kan identifieras? Vilka erfarenheter finns och vilka effekter kan man se?

För att stödja förändring måste man också förstå vilka faktorer som formar upphandlingspraxis och varför den varierar:

• Hur sker lärande inom området, inom upphandlande enheter och på systemnivå?
• Vilken påverkan har samhälleliga och kulturella normer, upphandlingsregler, domstolsbeslut, policies, individuella preferenser och resursbegränsningar?
• Vilken roll spelar interorganisatoriska nätverk, offentliga stödfunktioner och forskning för att utveckla upphandlingspraxis och hur kan systemet för lärande förbättras?