Stefan Olander är docent i Byggproduktion vid Lunds Universitet sedan 2010. Stefan disputerade i ämnet Byggande och Arkitektur vid Lunds Universitet hösten 2006 och har sedan dess arbetat som Universitetslektor vid avdelningen för Byggproduktion. Avhandlingen behandlade intressentanalys vid planering och genomförande av bygg- och anläggningsprojekt. Då detta är kopplat till social hållbarhet har detta varit ett ämne som intresserat honom.

Vad gör du inom ProcSIBE? Jag har framförallt fokuserat på de sociala aspekterna av byggupphandlingar. Jag har genomfört en studie där vi undersökte i vilken utsträckning kommunala bostadsbolag använde sig av sociala krav i deras upphandlingar. Denna studie följdes upp av ett samarbete med Trafikverket avseende uppföljning av sociala krav i deras upphandlingar. I det projektet är jag huvudhandledare för en industridoktorand, Agnes Lindell, anställd på Trafikverket.

Med Trafikverket har jag även ett projekt kopplat till möjligheter och svårigheter att använda tidigare erfarenhet av leverantörer som kvalifikation eller mervärde vid kommande upphandlingar. Detta projekt genomförs tillsammans med Henrik Norinder vid Juridiska fakulteten vid Lunds Universitet. Specifikt behandlar projektet hur Trafikverkets interna prestationsmätningsverktyg kan användas för detta syfte.

Vidare har jag ett projekt inom ProcSIBE tillsammans med Henrik Szentes, Byggproduktion Lunds Universitet, kring hur beställarorganisation lär sig och utvecklar sin upphandlingsprocess. Fokus ligger här på husbyggnadsaktörer, privata såväl som offentliga.

Som forskare vad tycker du är mest intressant med upphandling? När det gäller utveckling av byggprocessen och hur relationen mellan olika aktörer i processen fungerar ligger ett stort ansvar på beställaren. Det är ofta beställarens kravställning på produkt och process som bestämmer ramarna för hur ett byggprojekt genomförs. Upphandling är i detta sammanhang den process där denna kravställning hanteras. Det vill säga utan en effektiv och tydlig upphandlingsprocess försvåras ansträngningar avseende till exempel innovation och hållbarhet. Speciellt intressant tycker jag att kopplingen mellan juridik och process är, hur kan exempelvis beställare kreativt och innovativt agera inom det juridiska ramverket?

Slutligen, vad händer härnäst för dig i ProcSIBE? Framförallt är det att avsluta de pågående projekten. Agnes doktorandprojekt är i sitt slutskede vilket ska resultera i en licentiatavhandling i början på 2020. Projektet avseende användningen Upplev som ett verktyg för att bedöma tidigare erfarenhet i upphandlingar är även detta i sitt slutskede, dock finns det förhoppning om en fortsättning där vi kan följa Trafikverkets implementering av detta arbetssätt. Vi fortsätter även projektet avseende lärande i upphandlingar där vi har fler intervjuer planerade. Denna studie planeras vara klar under våren 2020.