Pernilla Gluch är professor i projektbaserad organisation, Teknikens ekonomi och organisation vid Chalmers Tekniska Högskola, där hon studerar förändringsåtgärder i projektintensiva verksamheter med fokus på hållbarhet och organisation.

Vad gör du i Procsibe? Jag var en av de forskare som engagerades tidigt i Procsibe där jag i huvudsak arbetat tillsammans med Daniella Troje inom en delstudie om social upphandling och då med särskilt fokus på sysselsättningskrav i upphandling. I projektet har vi undersökt organisatoriska effekter från social upphandling. Vi har tillsammans skrivit och publicerat flera vetenskapliga artiklar och konferensbidrag. Nu senast publicerade vi en vetenskaplig artikel med titeln ‘Populating the social realm: new roles arising from social procurement’. Artikel, som är publicerad i den vetenskapliga tidskriften ’Construction Management and Economics’, lyfter fram uppkomsten av en ny professionell roll för att hantera social upphandling i bygg- och fastighetsförvaltning. Genom en omfattande intervjustudie har vi undersökt vem som får/tar rollen, hur de i samspel med omgivningen definierar rollen, hur de sedan skapar organisatoriskt utrymme för den och dess uppgifter, samt vilka arbetsuppgifter de utför och varför. Nya arbetssätt relaterat till sysselsättningskrav är föremål för ytterligare en artikel som vi presenterat på konferens där den vann priset “Best Paper on Social Impact” och som vi nu har arbetat vidare med och skickat till en vetenskaplig tidskrift. Artikeln som bygger på intervjuer av individer som fått en praktikplats genom sysselsättningskrav eller de i byggprojekt eller förvaltning som handlett dessa, visar att det finns ett stort socialt engagemang och vilja att bidra till en större samhällsnytta. Förbättrad laganda, stolthet över det egna företagets ansvarskänsla och en individuell tillfredsställelse att göra gott genom att hjälpa någon är några positiva effekter. Ökad kravställningen, känslan att inte räcka till när ytterligare en uppgift läggs på en redan stressig arbetssituation, bristen på stödresurser och rutiner runt anställningen, samt bristen på uppföljning av hur det gått för praktikanten efter praktikanställningen tillhör de negativa. Ytterligare utmaning låg i den upplevda förväntningen att både vara en god yrkesutövare i sin bygginriktade roll och samtidigt verka i en ny roll som påminner om en socialarbetares.

Som organisationsforskare, vad tycker du är mest intressant med upphandling? Jag har ett generellt intresse av hur samhällsbyggnadssektorn agerar när de ställs inför större utmaningar som kräver en högre grad av förändring av sociala strukturer, professionella roller och tillvägagångssätt. Social hållbarhet och social upphandling är just en sådan utmaning där inblandade aktörer behöver tänka annorlunda mot hur de vanligtvis gör. Ur ett organisatoriskt perspektiv är det intressant att se hur företag och organisationer väljer att organisera sig men också den maktförskjutning som sker när en ny institutionell logik utmanar etablerade institutioner, där samhällsbyggandssektorn är särskilt intressant pga av att den på industrinivå är starkt institutionaliserad genom regler och traditionella roller samtidigt som de temporära projekten medger en hög grad av flexibilitet. Det som är intressant är att studera de spänningar som uppstår mellan dessa olika nivåer samt vilka aktörer som lyckas röra sig mellan och överbrygga dem.

Slutligen, vad händer härnäst för dig i Procsibe? Slutfasen i Daniellas avhandlingsarbete där jag är hennes huvudhandledare samt hennes doktorsdisputation som är planerad till hösten, så mycket arbete läggs nu i att stötta henne i det arbetet. Sedan blir hon världens första Procsibe doktor!