Mikael Granberg är professor i statsvetenskap vid Karlstads universitet och min forskning är huvudsakligen inriktad mot politisk styrning och organisering samt politiska processer i vid mening. Jag använder ofta ett ny-institutionellt perspektiv i studier av detta. En alltmer central fråga för mig är om samhällets befintliga organisation av policy- och politikskapande har förmåga att hantera nya samhällsutmaningar kopplade till exempelvis hållbar utveckling och ett förändrat klimat. Jag var en av de medsökande i den Formasansökan som beviljades och finansierade uppstarten och stora delar av ProcSIBE.

Vad gör du i Procsibe? Jag jobbar, tillsammans med Andreas Öjehag, inom den delstudie som fokuserar på kommunal upphandling. Vi har i detta arbete författat och publicerat en vetenskaplig artikel och några konferensbidrag. Jag var också, tillsammans med Jan Bröchner, redaktör för antologin ”Kolare upphandling”. I nuläget arbetar jag med att skriva på en ny artikel tillsammans med Andreas Öjehag och inom ProcSIBE diskuterar vi också bredare sampublicering. Vid Karlstads universitet pågår också datainsamling, där jag fungerar som ”bollplank”, med fokus på organisering av upphandling i kommuner fokuserat på enheter inom bygg. Utgångspunkten är kopplingen mellan upphandling och motståndskraft hos kommunerna i relation till framtida utmaningar (såsom ett förändrat klimat, strävan efter hållbar utveckling och resiliens).

Som statsvetare, vad tycker du är mest intressant med upphandling? Jag har ett intresse av politisk styrning och organisering. Offentlig upphandling ökar i betydelse då en växande andel av den offentliga verksamheten bedrivs i icke-offentlig regi. Ur dessa perspektiv blir offentlig upphandling intressant och relevant för statsvetenskapen på många olika sätt. Ur ett styrningsperspektiv handlar det om det som ibland benämns som en trend från ”government” till ”governance”. Det vill säga en förändrad styrning som innefattar en intressant kombination av marknadsprinciper och byråkratiska regler. Upphandling innebär samtidigt en ny form av ”hård” statlig styrning genom regelverk, lagstiftning och ökade krav på kontroll (statens re-institutionalisering?). Ur ett organisatoriskt perspektiv är det intressant att se ökningen av enheter inom offentliga organisationer som är dedikerade till upphandling samt hur detta också innefattar en värderingsförskjutning från mer traditionella byråkratiska normer och värden i riktning mot mer marknadsmässig. Det är också intressant att studera vilka spänningar som uppstår mellan olika politiska/administrativa nivåer. Exempelvis mellan övernationella (EU) och nationella intressen och lokala intressen? Förhindrar nuvarande lagstiftning och regelverk en ”positiv” (lokalt definierad?) lokal utveckling på ett sätt som avgränsar det kommunala självstyret (genom att motverka anpassning till lokala mål och intressen)?

Slutligen, vad händer härnäst för dig i Procsibe? Nu när vi närmar oss slutfas kommer jag att delta i flera skrivprocesser med fokus på internationell vetenskaplig publicering.

Finansiering

Medverkande lärosäten