Henrik Norinder är adjunkt vid Juridiska institutionen, Lunds universitet samt avdelningen för byggproduktion, LTH. Min undervisning och forskning kopplat till ProcSIBE rör offentlig upphandling och i viss mån entreprenadrätt inom ramen för byggproduktion. Jag deltog i forskningsprojektet ”Grön offentlig upphandling i transportsektorn” som lämnade sin slutrapport 2017.

Vad gör du i ProcSIBE? Inom ProcSIBE har jag varit verksam sedan 2018 och då arbetat främst med ett Trafikverket-finansierat projekt rörande egna referenser som kvalificeringsverktyg och mervärde, tillsammans med Stefan Olander. I övrigt har jag bistått forskargruppen med juridiska insikter samt undervisning i en pågående doktorandkurs.

Som jurist, vad tycker du är mest intressant med upphandling? Inom ramen för ProcSIBE är det spännande att se hur rättsliga frågeställningar dyker upp inom de flesta forskningsprojekten och att vi har en mycket god miljö för hur även juridiken kan användas på ett stödjande och inte hindrande sätt. Jag har arbetat med offentlig upphandling både på universitet samt med juridisk rådgivning sedan 1991 och utvecklingen de senaste fem åren har varit intressant. För min del ser jag forskning om kontraktsteori inom byggproduktion som en mycket spännande möjlighet till bättre avtal.

Slutligen, vad händer härnäst för dig i ProcSIBE? Just nu arbetar jag med färdigställandet av rapporten om UppLev hos Trafikverket. Stefan Olander och jag tänker fortsätta med frågeställningarna kring UppLev som verktyg för bättre upphandlingar även under 2020.


Stefan Olander är docent i Byggproduktion vid Lunds Universitet sedan 2010. Stefan disputerade i ämnet Byggande och Arkitektur vid Lunds Universitet hösten 2006 och har sedan dess arbetat som Universitetslektor vid avdelningen för Byggproduktion. Avhandlingen behandlade intressentanalys vid planering och genomförande av bygg- och anläggningsprojekt. Då detta är kopplat till social hållbarhet har detta varit ett ämne som intresserat honom.

Vad gör du inom ProcSIBE? Jag har framförallt fokuserat på de sociala aspekterna av byggupphandlingar. Jag har genomfört en studie där vi undersökte i vilken utsträckning kommunala bostadsbolag använde sig av sociala krav i deras upphandlingar. Denna studie följdes upp av ett samarbete med Trafikverket avseende uppföljning av sociala krav i deras upphandlingar. I det projektet är jag huvudhandledare för en industridoktorand, Agnes Lindell, anställd på Trafikverket.

Med Trafikverket har jag även ett projekt kopplat till möjligheter och svårigheter att använda tidigare erfarenhet av leverantörer som kvalifikation eller mervärde vid kommande upphandlingar. Detta projekt genomförs tillsammans med Henrik Norinder vid Juridiska fakulteten vid Lunds Universitet. Specifikt behandlar projektet hur Trafikverkets interna prestationsmätningsverktyg kan användas för detta syfte.

Vidare har jag ett projekt inom ProcSIBE tillsammans med Henrik Szentes, Byggproduktion Lunds Universitet, kring hur beställarorganisation lär sig och utvecklar sin upphandlingsprocess. Fokus ligger här på husbyggnadsaktörer, privata såväl som offentliga.

Som forskare vad tycker du är mest intressant med upphandling? När det gäller utveckling av byggprocessen och hur relationen mellan olika aktörer i processen fungerar ligger ett stort ansvar på beställaren. Det är ofta beställarens kravställning på produkt och process som bestämmer ramarna för hur ett byggprojekt genomförs. Upphandling är i detta sammanhang den process där denna kravställning hanteras. Det vill säga utan en effektiv och tydlig upphandlingsprocess försvåras ansträngningar avseende till exempel innovation och hållbarhet. Speciellt intressant tycker jag att kopplingen mellan juridik och process är, hur kan exempelvis beställare kreativt och innovativt agera inom det juridiska ramverket?

Slutligen, vad händer härnäst för dig i ProcSIBE? Framförallt är det att avsluta de pågående projekten. Agnes doktorandprojekt är i sitt slutskede vilket ska resultera i en licentiatavhandling i början på 2020. Projektet avseende användningen Upplev som ett verktyg för att bedöma tidigare erfarenhet i upphandlingar är även detta i sitt slutskede, dock finns det förhoppning om en fortsättning där vi kan följa Trafikverkets implementering av detta arbetssätt. Vi fortsätter även projektet avseende lärande i upphandlingar där vi har fler intervjuer planerade. Denna studie planeras vara klar under våren 2020.


Sofia Lingegård är forskare vid KTH på Institutionen för hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik, SEED. Hennes forskning handlar om hållbara affärsmodeller och hållbar och cirkulär offentlig upphandling.

Vad gör du i ProcSIBE? Inom Procsibe har jag sedan 2016 arbetat med ett projekt med fokus på integrerade kontrakt, även kallade funktionsentreprenader. Genom att integrera projektering, produktion och underhåll i ett längre kontrakt, ibland upp till 20 år, finns potential för incitament för mer livscykeltänk och resurseffektivitet. Projektet har involverat projekt i Sverige som upphandlats av Trafikverket samt projekt i Nederländerna där Rijkswaterstaat varit beställare. Det finns nu en färdig rapport kring Trafikverkets projekt på Procsibes hemsida. Slutrapport Funktionsentreprenader Trafikverket

Jag har även arbetat i internationellt projekt i samverkan med WSP och Skanska om klimatkrav i anläggningsprojekt. Även för detta projekt finns det nu en slutrapport. Slutrapport IMPRES

Som forskare inom hållbarhet, vad tycker du är mest intressant med upphandling? En stor volym av produkter och tjänster köps in varje år via offentlig upphandling vilket gör att offentliga beställare har en stor möjlighet att påverka marknaden. Här ser jag en stor potential för offentliga beställare att påverka produktion och konsumtion och därigenom bidra till omställningen till ett hållbart samhälle.

Slutligen, vad händer härnäst för dig i ProcSIBE? Just nu arbetar jag med artiklar för de båda projekten jag har arbetat med. En artikel diskuterar vikten av interaktion och samarbeta mellan aktörer inom funktionsentreprenader. Den andra artikeln fokuserar på implementering av policy och kopplingen till klimatkrav i anläggningsprojekt.


Melissa Candel är doktorand vid KTH på institutionen för fastigheter och byggande. Hon ingår i ProcSIBE sedan 2018 och har under denna tid forskat kring implementering av hållbarhetskrav som ställs av kommuner för byggandet av nya bostäder i stadsutvecklingsprojekt.

Vad gör du i ProcSIBE? I ProcSIBE ingår jag i projektet Upphandling för hållbart stadsbyggande där jag forskar om hur kommuner och byggherrar arbetar tillsammans kring hållbarhetskrav. I en fallstudie av en etapp i Norra Djurgårdsstaden, ett stadsutvecklingsprojekt i Stockholm, samlar jag empiri tillsammans med Susanna Hedborg Bengtsson genom intervjuer, observationer och dokument. Här följer jag byggherrarna och kommunen under faserna som föregår upphandling.

Vad tycker du är mest intressant med upphandling? Jag är mest intresserad av hur förutsättningarna för upphandling i byggprojekt skapas. Vad är det för incitament som driver byggherrar och kommuner i denna process? Det är spännande att följa diskussioner om problem och konflikter som uppstår för att se hur dessa privata och offentliga aktörer förstår och anpassar sig till varandra. Sen är det såklart väldigt kul att forska om någonting som är så centralt för hållbar utveckling i byggbranschen.

Slutligen, vad händer härnäst för dig i ProcSIBE? Just nu vidareutvecklar jag två konferensartiklar för att få dem publicerade i akademiska tidskrifter. En av artiklarna beskriver byggherrarnas förståelse för hur staden påverkar deras projekt och möjligheter för upphandling. I den andra artikeln som skrivs med Tina Karrbom Gustavsson och Per-Erik Eriksson följer vi förhandlingar som uppstår när flera byggherrar försöker ändra eller ta bort ett krav som ställts av en kommun. Utöver detta så förbereder jag nu min licentiat avhandling.


Jan Bröchner är nyemeriterad professor i byggandets organisering vid Chalmers. Utöver forskning om facilities management har han intresserat sig för innovationer och produktivitet, och på senare tid har han engagerat sig i att följa upp Göteborgs satsning på snabbare planprocesser för bostadsbyggandet. Han har sedan länge hållit på med upphandlingsforskning och har några praktiska erfarenheter av att handla upp underentreprenörer och stambyte i flerbostadshus.

Vad gör du i ProcSIBE? Tillsammans med Johan Silfwerbrand (KTH) har jag grävt ner mig i grundläggande frågor om funktionskrav i vägentreprenader – något som har betydelse för innovationer. Och tillsammans med Mikael Granberg (Karlstad) har jag varit redaktör för ProcSIBEs antologi ”Klokare upphandling”. Nu försöker jag också att hjälpa till med att planera ProcSIBEs nationella doktorandkurs i byggupphandling.

Som forskare, vad tycker du är mest intressant med upphandling? Här möts näringsliv och offentlig sektor på ett spännande sätt, där neutrala insatser från högskolornas sida är ett motgift mot myter och lobbyism. Jag brukar leta efter upphandlingsfrågor där ekonomisk teori kan vara nyttig, exempelvis när det gäller tilldelningskriterier.

Slutligen, vad händer härnäst för dig i ProcSIBE? Vi håller på med ett artikelmanus om funktionskrav i upphandlingar – hur gör man för att förutsäga långtidsegenskaper hos innovativ teknik, och vilken roll spelar det för sättet att ställa krav? Doktorandkursen känns också som en viktig uppgift.


Anna Kadefors är professor i fastighetsförvaltning på KTH och även gästprofessor på Chalmers, där hon var anställd fram till för tre år sedan. Hennes forskning har mest fokuserat på samverkan inom kontraktsrelationer i byggande och förvaltning. Ett annat forskningsområde är innovationsprocesser i byggandet, både hur byggherrar och fastighetsägare kan arbeta mer strukturerat med innovation och hur branschen kan dra nytta av forskningsbaserad kunskap. Tidigare har hon bland annat varit nationell koordinator för Sveriges Bygguniversitet, en samarbetsorganisation för de enheter som är kopplade till civilingenjörsprogrammen inom samhällsbyggnad vid de fyra stora tekniska högskolorna.

Vad gör du i ProcSIBE? Jag är projektledare för ProcSIBE, vilket innebär att jag är huvudansvarig för att hålla ihop helheten och följer upp att verksamheten uppfyller vad vi har lovat i ansökan. Exempelvis att forskningen täcker de områden vi har pekat ut och att vi kommunicerar och samverkar med aktörer i omvärlden. Jag organiserar olika möten, vi har telefonmöten en gång i månaden och träffas två gånger per år. Vi har också en referensgrupp som möts en gång per år. Ibland organiserar vi särskilda seminarier och i höstas tog vi fram en antologi. Sedan står samverkan med Trafikverket för en stor del av verksamheten och där ansvarar Per-Erik Eriksson för möten och kommunikation. Vi har också startat upp ett nordiskt samarbete mellan forskare som fokuserar på upphandling.
När det gäller branschutveckling medverkar jag i ISO-kommittén för att ta fram en standard för ledningssystem i samverkan och försöker vara med och skriva remisser och annat med fokus på upphandling i samhällsbyggandet. Upphandling ses ofta som lösningen på olika problem men det krävs kompetens och resurser på både beställar- och leverantörssidan och det kan ta tid att bygga upp. Dessutom är jag huvudhandledare för doktoranderna Lilly Rosander (samverkan i Trafikverkets projekt) och Jessica Molén (integrering av driftserfarenheter i upphandling) och biträdande handledare för Daniella Troje (sysselsättningskrav i upphandling). Det senaste året har jag jobbat mycket med ett internationellt projekt i samverkan med WSP och Skanska om klimatkrav i anläggningsprojekt.

Som forskare och projektledare, vad tycker du är mest intressant med upphandling? Jag är intresserad av samarbete inom ramen för formella kontrakt – exempelvis har jag skrivit om förtroende och upplevelser av rättvisa i beställar-entreprenörrelationer. Incitament är också spännande, för där händer många gånger andra saker än man tänkt sig när de införs. Jag brukar ofta använda psykologiska teorier om beslutsfattande för att analysera samarbetsproblem.
Men med tiden har jag också blivit mer intresserad av vad som påverkar hur man upphandlar. Det är många olika kompetenser med olika fokus och språkbruk som ska samarbeta: projektledning, inköp, juridik och teknik, och man är inte alltid medveten om att det kan bli missförstånd. Dessutom kommer leverantörssidan in. Hur sker lärande i en så komplex kontext? Och hur ser kopplingen till offentlig förvaltning och policynivån ut? Generellt är det konstigt att det är så pass få som kan helheten när det är så stora summor det upphandlas för.

Slutligen, vad händer härnäst för dig i ProcSIBE? Just nu är vi i avslutningsfasen av projektet om klimatkrav och håller på att färdigställa en rapport och flera artiklar. Trafikverkssamarbetet och doktorandprojekten pågår också och vi planerar en doktorandkurs i ProcSIBE i höst. Och i början av maj är det en nordisk konferens om upphandling i Tallinn. Vi har också skrivit en artikel till den europeiska managementkonferensen EURAM i sommar om hur olika nya genomförandeformer i Sverige och Nederländerna påverkar innovation och effektivitet.


Per Erik Eriksson är professor i industriell organisation med inriktning byggproduktion vid Luleå tekniska universitet (LTU) sedan juni 2014 och gästprofessor i ledning av byggprojekt vid KTH sedan juli 2018. Per Erik disputerade i industriell organisation 2007 och har varit forskare och lärare vid LTU sedan dess, men sedan 2010 bor han på Kungsholmen i Stockholm. Per Erik’s forskning har hela tiden varit upphandlingsfokuserad och han har varit med i ProcSIBE sedan uppstarten 2014.

Vad gör du i ProcSIBE? Jag är koordinator för det forskningsprogram som ProcSIBE har tillsammans med Trafikverket. Tack vare ett långsiktigt och allt starkare samarbete har vi ett växande antal upphandlingsrelaterade forskningsprojekt där vi studerar olika aspekter av Trafikverket’s projekt och upphandlingar. Jag koordinerar detta program samt deltar också aktivt i ett flertal av forskningsprojekten, som projektledare, forskare och handledare åt doktorander (Anna-Therése, Emilia och Lilly). För att öka Trafikverkets nyttogörande av vår forskning presenterar jag våra forskningsresultat för Trafikverkets ledningsgrupp ”Beställarrådet”1-2 gånger per år. Jag har dessutom en rådgivande roll och fungerar som ”bollplank” till den arbetsgrupp inom Trafikverket som ansvarar för att kontinuerligt vidareutveckla deras rutiner och riktlinjer för val av affärsform (upphandlingsstrategi). För att ytterligare främja kunskapsspridning och nyttiggörande av vår forskning har vi återkommande seminarier och workshops där deltagare från ProcSIBE och Trafikverket medverkar. Under våren har vi seminarier om funktionsentreprenader och samverkan och i höst har vi vårt årliga resultatseminarium där alla projekt presenterar sina forskningsresultat. Det brukar vara en fullspäckad och mycket uppskattad dag!
Inom ProcSIBE har vi också ett antal doktorandprojekt på temat ”Upphandling för ett hållbart stadsbyggande” tillsammans med Stockholms stad i Norra Djurgårdsstaden. Tina Karrbom Gustavsson är projektledare och jag deltar som forskare och biträdande handledare åt doktorander (Susanna, Melissa och Andreas). Även i detta sammanhang försöker vi stärka samarbetet och kunskapsspridningen så att våra forskningsresultat kan göra nytta för Stockholms stad.

Som forskare och programkoordinator, vad tycker du är mest intressant med upphandling? Jag är intresserad av hur beställarorganisationer kan skräddarsy sina upphandlingsstrategier till respektive projekts unika förutsättningar och behov. Jag ser också med stort intresse på hur behoven av innovation blir allt starkare, inte minst på grund av de globala hållbarhetsmålen i Agenda 2030. Innovation blir därmed en allt påtagligare företeelse i byggprojekt, både inom stadsutveckling och infrastruktursektorn. Innovationsbehovet kan vi se hos många större beställarorganisationer, bland annat Trafikverket och Stockholms stad som vi jobbar mycket med. Men för att främja leverantörers möjligheter och drivkrafter till innovation behöver vi också skräddarsy våra upphandlingsstrategier och projektledningsmetoder till detta behov.

Slutligen, vad händer härnäst för dig i ProcSIBE? Vårt forskningsprogram tillsammans med Trafikverket rullar på och det är full fart i de flesta projekten. Vi ska också starta upp ett nytt doktorandprojekt om konsultupphandling på KTH i höst. Dit kommer vi söka en doktorand nu under våren. Vi hoppas få in många ansökningar från duktiga och engagerade aspiranter! Tillsammans med Johan Larsson och Ossi Pesämaa på LTU genomför vi även ett seniorforskningsprojekt om konsultupphandling vars resultat kommer fungera som bakgrund och förförståelse till doktorandprojektet. Vi är nu i slutfasen av datainsamlingen av projektets enkätstudie och ska snart börja de statistiska analyserna, det blir spännande! Under våren kommer vi även göra uppföljande intervjuer med Trafikverkets projektledare och konsulternas uppdragsledare för att fördjupa vår förståelse av enkätresultaten.


Anna-Therése Järvenpää, doktorand vid Luleå tekniska Universitet sedan april 2017 inom ämnet Byggproduktion och teknik. Jag har tidigare arbetat som upphandlare i cirka 10 år inom offentlig sektor (kommunal och statlig) innan jag började doktorera.

Vad gör du i ProcSIBE? I ProcSIBE ingår jag i projektet Kvalitativ uppföljning av totalentreprenader, där jag som doktorand tillsammans med mina handledare studerar införandet och effekterna av totalentreprenader. Orsaken till projektet är den ökade mängd totalentreprenader som Trafikverket genomfört under de senaste åren med syfte att öka produktiviteten samt skapa incitament och drivkrafter för leverantörer att utveckla innovationer som kan driva på branschens utveckling. Förändringen mot en ökad andel totalentreprenader startade runt 2010 vilket gör att det nu finns flertalet entreprenader att studera hos Trafikverket.

Som erfaren upphandlare, vad tycker du är mest intressant med upphandling? Upphandling i allmänhet är ett väldigt omdiskuterat område och väldigt många har starka åsikter. Det finns en spännvidd i detta ämne – från förväntningar på att rädda världen till höga krav på detaljkontroll. Att få forska om offentlig upphandling är väldigt spännande där lagkraven ger en extra dimension till den redan höga komplexitet som existerar i byggprojekt. Offentlig upphandling blir därför en intressant arena att studera där skattepengar, kvalitet, öppenhet, teknik och innovationer möts.

Slutligen, vad händer härnäst för dig i ProcSIBE? Just nu analyserar jag insamlad empiri som kommer att användas vid skrivande av dels en journalartikel om kontrollmekanismer som används mellan beställare och entreprenör samt vid ett nytt konferensbidrag inom ämnet innovationer i anläggningsprojekt. För ett antal avslutade entreprenader gör jag också uppföljningsintervjuer med projektledare för att studera utfallet av de strategival som gjorts. Jag har även precis påbörjat longitudinella studier av två nyss uppstartade vägprojekt vilka jag förhoppningsvis får möjlighet att följa från start till mål. Dessa nya projekt innehåller väldigt specifika krav på samverkan och kulturarv, vilket skapar en spännande mix av att bevara för eftervärlden och samtidigt ha ett välfungerande projekt.


Lilly Rosander är doktorand vid KTH på institutionen för fastigheter och byggande och har under hennes första år som doktorand fokuserat på upphandling av samverkansmodeller i Trafikverket entreprenadkontrakt. Sedan 2016 ingår hon i ProcSIBE.

Vad gör du i ProcSIBE? I ProcSIBE ingår jag i projektet Kvalitativ uppföljning av Samverkan i infrastrukturprojekt – uppföljning av Trafikverkets samverkansentreprenader, där jag som doktorand tillsammans med mina handledare studerar införandet av samverkanskontrakt som en del i upphandlingsstrategin hos Trafikverket. Vi tittar på hur den implementeras i praktiken och hur Trafikverkets beställarroll utvecklas.

Som civilingenjör, vad tycker du är mest intressant med upphandling? Något som fascinerar mig är den offentliga beställaren. Rollen som offentlig beställare är både komplex och kraftfull. Trafikverket är tillexempel den största aktören inom infrastruktursektorn. Vilken upphandlingsstrategi de använder sig av och hur de driver sina projekt påverkar således hela branschen. Så hur upphandling av samverkanskontrakt influerar projektprocessen men också hur Trafikverkarnas och organisationens roll förändras, lär sig och utvecklas är ämnen som intresserar mig.

Slutligen, vad händer härnäst för dig i ProcSIBE? Just nu håller jag på att bearbeta den data jag samlat in under mitt första år. Det beskriver projekterfarenheter från Trafikverkets första samverkanskontrakt. Parallellt med detta följer jag ett nystartat samverkanskontrakt i Stockholm för att fortsätta samla empiri till vårt forskningsprojekt.


Agnes Lindell är industridoktorand på Trafikverket och vid Lunds Tekniska Högskola på avdelningen för Byggproduktion. Under de senaste två åren har hon forskat kring uppföljning av sociala krav i bygg- och anläggningsprojekt och ingår sedan 2017 i ProcSIBE.

Vad gör du i ProcSIBE? I ProcSIBE ingår jag i projektet Sociala ställningstaganden vid upphandling av offentliga infrastrukturprojekt  som genomförs tillsammans med Trafikverket. Genom intervjuer och dokumentstudier följer vi i projektet ett antal pågående kontrakt för att undersöka hur uppföljning av sociala krav fungerar. Vi tittar både på kravformulering samt uppföljningen av de sociala kraven.

Som civilingenjör, vad tycker du är mest intressant med upphandling? Under de senaste två åren då jag lärt mig mer om upphandling har det blivit tydligt för mig vilket otroligt viktig roll upphandling har. Det är i upphandlingsskedet som många förutsättningar sätts vilket påverkar både bygg- och underhållsskedet. Jag har också blivit mer medveten om hur upphandling kan användas som styrmedel tillexempel för hållbarhetsfrågor och utvecklingen av samhället på olika vis. Det tycker jag är spännande!

Slutligen, vad händer härnäst för dig i ProcSIBE? Just nu genomför jag intervjuer med projektledare och leverantörer som är kopplade till Trafikverkets kontrakt för att undersöka hur uppföljningen av sociala krav går till. Tillsammans med min handledare Stefan Olander håller vi även på att färdigställa en konferensartikel ”Social considerations in the procurement of road and railroad projects in Sweden.” Vidare pågår arbete med ytterligare en vetenskaplig publikation som utgår ifrån en kontraktsanalys, där sociala krav i kontrakten analyseras utifrån ett bredare socialt hållbarhetsperspektiv.

Finansiering

Medverkande lärosäten