Susanna Hedborg Bengtsson är doktorand vid KTH på institutionen för fastigheter och byggande. Under de senaste 2 åren har hon forskat kring byggherrens roll inom stadsutvecklingsprojekt, specifikt kring innovation, samverkan och upphandlingsstrategi. Sedan 2017 ingår hon i ProcSIBE.

Vad gör du i ProcSIBE? I ProcSIBE ingår jag i projektet Upphandling för hållbart stadsbyggande, där jag som doktorand forskar kring hur byggherrar inom stadsutveckling påverkar och påverkas av de hållbarhetskrav som ställs på dem och hur de via sina upphandlingsstrategier för vidare kraven till sina entreprenörer. I maj i år presenterade jag min licentiat avhandling ”Construction client collaboration for inter-organizational innovation”, där jag studerat hur bygglogistik som en innovation för hållbar utveckling påverkar byggherrar och dess entreprenörer inom stadsutvecklingsprojekt. För mitt fortsatta doktorandprojekt planerar jag att fokusera på den horisontella relationen mellan byggherrar inom stadsutvecklingsprojekt, där formella exploateringsavtal och entreprenadavtal inte finns, utifrån inter-organisatoriska relationer.

Som civilingenjör, vad tycker du är mest intressant med upphandling? Som student och sedan som byggprojektledare för bostadsprojekt har jag var fascinerad över balansen mellan de formella respektive informella relationerna inom och mellan byggprojekt. Hur upphandling kan påverka projektprocessen men också det som inte finns med i upphandlingen, tidigare relationer, informella samtal etc. Hur aktörer måste samverka på flertalet nivåer för att driva en projektprocess och hur denna samverkan påverkas av förändringar som ständigt uppkommer.

Slutligen, vad händer härnäst för dig i ProcSIBE? Just nu håller jag på att slutföra arbetet med två artiklar som blivit accepterade för publicering i akademiska tidsskrifter, en egen författad artikel ”Coordinated construction logistics: an innovation perspective” samt ”Users’ influence on inter-organizational innovation: mapping the receptive context” som jag skrivit tillsammans med Tina Karrbom Gustavsson och Per-Erik Eriksson. Parallellt med detta följer jag tillsammans med Melissa Candel Stockholm Stad och ett tiotal byggherrar i deras gemensamma arbete med att utforma och driva igenom en etapp av stadsutvecklingsprojektet Norra Djurgårdsstaden, där vi utför intervjuer, studerar dokument samt sitter med på möten för att samla empiri till vårt forskningsprojekt.


Johan Larsson är biträdande lektor i Byggproduktion och teknik vid Luleå tekniska universitet och har under de senaste åren inriktat sin forskning på olika faktorers, exempelvis upphandling, organisation och ledarskap, påverkan på innovation inom samhällsbyggandet. Sedan 2016 ingår han i ProcSIBE och sedan 2018 fungerar han som biträdande projektledare för den nationella satsningen.

Vad gör du i Procsibe? Jag är delansvarig för flera av våra projekt som vi driver med Trafikverket, däribland Kvalitativ uppföljning av totalentreprenader och Uppföljning av innovationspiloter Baskontrakt väg. Båda dessa innefattar doktorander för vilka jag fungerar som handledare. Inom projekten följer vi främst genom intervjuer upp ett antal pågående och avslutade entreprenader för att kartlägga hur upphandlingarna har påverkat utfall i form av produktivitet och innovation. För tillfället arbetar jag mycket inom ett nystartat projekt, Uppföljning av konsultuppdrag med fast arvode inom kategori planering och projektering, där jag tillsammans med Per Erik Eriksson och en ytterligare senior forskare vid LTU genom kvantitativa metoder ska utvärdera utfallet av fast arvode för konsultuppdrag inom Trafikverkets verksamhet. Enkätutformning är i fullgång och utskick till Trafikverket och tekniska konsulter förväntas under tidig oktober. I början av september deltar jag också med två artiklar vid en stor internationell konferens (ARCOM) i Belfast. Konferensen har ett eget spår kring upphandling vilket anordnas av Anna Kadefors och Pernilla Gluch som representanter för ProcSIBE

Som civilingenjör, vad tycker du är mest intressant med upphandling? Jag har enda sedan min doktorandtid funnit mötet mellan offentliga beställaren och byggaren intressant. I detta blir upphandlingen och riggandet av projektet vitalt för möjligheterna att åstadkomma innovation. Hur vi tar oss an uppgiften att samverka och ”innovera” inom byggprojekt och hur olika typer av upphandlingsstrategier kan påverka så mycket som forskningen visar tycker jag är oerhört spännande. Att få studera hur olika människor agerande i verkligheten är en sak som verkligen ger mig en kick.

Slutligen, vad händer härnäst för dig i Procsibe? Jag kommer att fortsätta agera som biträdande projektledare samt handleda ”mina” doktorander. Utöver detta är det full fart med pågående projekt där jag har höga förhoppningar på den kvantitativa studien kring konsultuppdrag. Dessutom har jag flera skrivprocesser igång där det planeras publikationer av både vetenskapliga tidskriftsartiklar såväl som någon konferensartikel under hösten.


Daniella Petersen är doktorand i industriell ekonomi vid Chalmers tekniska högskola och har under de senaste 3 åren forskat om hur social upphandling, specifikt sysselsättningskrav, påverkar organisationer och individer i byggbranschen. Sedan 2015 ingår hon i ProcSIBE.

Vad gör du i ProcSIBE? I ProcSIBE har jag ett mikroperspektiv på social upphandling, där jag forskar om sysselsättningskrav i upphandling. Sysselsättningskrav ämnar skapa arbetstillfällen för långtidsarbetslösa invandrare, unga och funktionsvarierade, och jag är intresserad av att studera hur dessa nya och komplexa krav påverkar byggbranschen, dess organisationer och individer i det dagliga arbetet. I januari försvarade jag min licentiatavhandling, kallad ”Let the right ones in? Employment requirements in Swedish construction procurement” som fokuserar på hur institutionaliserade praktiker, roller och logiker förändras vid implementeringen av sysselsättningskrav. Efter framläggandet av licentiatavhandlingen reste jag till Sydney i Australien i 3 månader, och jobbade som gästdoktorand på University of New South Wales med framstående forskare inom social upphandling. Forskningsutbytet gav mig värdefulla insikter om hur man kan organisera social upphandling på olika sätt, och hur civilsamhället kan ha en framträdande roll i sociala och offentliga frågor.

Som civilekonom, vad tycker du är mest intressant med upphandling? Jag tycker det är spännande med spänningarna mellan olika typer av ekonomiska, politiska, sociala och offentliga målsättningar och logiker som skall samspela i en och samma upphandling. Dessutom är det intressant att följa en förändringsprocess medan den sker, och se hur en ny typ av upphandlingskrav kan påverka en hel bransch, både på aggregerad och individnivå. Jag har alltid varit intresserad av människor och deras verklighet, och att studera sysselsättningskrav från ett organisationsteoretiskt perspektiv tillåter mig att komma i kontakt, prata med, och följa personer i deras vardag, vilket alltid bjuder på intressanta perspektiv och insikter.

Slutligen, vad händer härnäst för dig i ProcSIBE? Nyligen hemkommen till Sverige så arbetar jag med de artiklar som ingick i min licentiatavhandling för att få dem publicerade i akademiska tidskrifter. För tillfället har jag artiklar i reviewprocesser både för tidskrifter och konferens, som jag spänt väntar på att få jobba vidare med. Dessutom designar jag min nästkommande studie där jag planerar att följa en handfull byggprojekt där sociala krav använts, och följa arbetet på närmre håll under projektets fortgång. Jag ser fram emot att få följa personer i deras vardag och se hur de arbetar rent praktiskt, och veta mer om vad de tycker och tänker kring sitt arbete i relation till sysselsättningskrav.


Andreas Öjehag-Pettersson är lektor i statsvetenskap vid Karlstads universitet och har under de senaste åtta åren forskat om hur politisk styrning förändrats och utvecklats i samband med ett nytt fokus på marknadisering, konkurrens och konkurrenskraft i offentlig sektor. Sedan 2015 ingår han i ProcSIBE.

Vad gör du i ProcSIBE? Jag är ansvarig för ett av våra delprojekt, Upphandling i kommuner: policy, organisering och styrning och det är i relation till frågor om just policy, organisering och styrning jag är verksam som forskare här. Mer konkret betyder det att jag tillsammans med Mikael Granberg, Tina Karrbom Gustafsson och Anna Kadefors den senaste tiden har arbetat med att genomföra intervjuer med upphandlare, projektledare, politiker och upphandlingschefer i svenska kommuner för att försöka förstår hur upphandlingsfunktioner ordnas och organiseras. För tillfället jobbar jag på en artikel som baserat på vårt intervjumaterial beskriver hur personer som arbetar med offentlig upphandling i svenska kommuner upplever att det är en verksamhet som expanderat i termer av innehåll och betydelse. Den expansionen får effekter för hur upphandlingsfunktioner organiseras och fylls med innehåll inom verksamheten samtidigt som ”upphandlaren” träder fram som en byråkrat vars roll förknippas med delvis andra värden och syften än vad som är brukligt inom offentlig förvaltning.

Som statsvetare, vad tycker du är mest intressant med upphandling? För det första så dras jag ju direkt mot offentlig upphandling och ytan där offentligt och privat möts. För att förstå dagens samhällsordning är den ytterst central och upphandling kan ju då fungera som ett sorts fönster som gör att vi kan blicka in där. För det andra så tror jag också att jag i min forskning är mest intresserad av vad vi skulle kunna kalla makteffekter och ”det politiska”. Sen tycker jag också att det är intressant i sig att förstå hur komplicerade upphandlingsprocesser, som till exempel inom bygg och anläggning, går till rent praktiskt och hur de överhuvudtaget ska kunna styras på ett sätt som är demokratiskt och effektivt från det offentligas synvinkel. När det gäller sådana aspekter är jag en novis i sammanhanget och jag lär mig alltid massa nytt av de andra forskarna i ProcSIBE.

Slutligen, vad händer härnäst för dig i ProcSIBE? Jag kommer att arbeta vidare med ytterligare en artikel där jag utgår från Sveriges nya upphandlingsstrategi och argumenterar för att svenska statsvetare i stor utsträckning missat att teoretisera och analysera ett mycket centralt uttryck för dagens styrformer. Utöver det ser jag fram emot att fortsätta delta i ProcSIBEs olika verksamheter där vi ofta får möjlighet att träffa intressanta och kunniga människor.

Finansiering

Medverkande lärosäten