Per Erik Eriksson är professor i industriell organisation med inriktning byggproduktion vid Luleå tekniska universitet (LTU) sedan juni 2014 och gästprofessor i ledning av byggprojekt vid KTH sedan juli 2018. Per Erik disputerade i industriell organisation 2007 och har varit forskare och lärare vid LTU sedan dess, men sedan 2010 bor han på Kungsholmen i Stockholm. Per Erik’s forskning har hela tiden varit upphandlingsfokuserad och han har varit med i ProcSIBE sedan uppstarten 2014.

Vad gör du i ProcSIBE?
Jag är koordinator för det forskningsprogram som ProcSIBE har tillsammans med Trafikverket. Tack vare ett långsiktigt och allt starkare samarbete har vi ett växande antal upphandlingsrelaterade forskningsprojekt där vi studerar olika aspekter av Trafikverket’s projekt och upphandlingar. Jag koordinerar detta program samt deltar också aktivt i ett flertal av forskningsprojekten, som projektledare, forskare och handledare åt doktorander (Anna-Therése, Emilia och Lilly). För att öka Trafikverkets nyttogörande av vår forskning presenterar jag våra forskningsresultat för Trafikverkets ledningsgrupp ”Beställarrådet”1-2 gånger per år. Jag har dessutom en rådgivande roll och fungerar som ”bollplank” till den arbetsgrupp inom Trafikverket som ansvarar för att kontinuerligt vidareutveckla deras rutiner och riktlinjer för val av affärsform (upphandlingsstrategi). För att ytterligare främja kunskapsspridning och nyttiggörande av vår forskning har vi återkommande seminarier och workshops där deltagare från ProcSIBE och Trafikverket medverkar. Under våren har vi seminarier om funktionsentreprenader och samverkan och i höst har vi vårt årliga resultatseminarium där alla projekt presenterar sina forskningsresultat. Det brukar vara en fullspäckad och mycket uppskattad dag!
Inom ProcSIBE har vi också ett antal doktorandprojekt på temat ”Upphandling för ett hållbart stadsbyggande” tillsammans med Stockholms stad i Norra Djurgårdsstaden. Tina Karrbom Gustavsson är projektledare och jag deltar som forskare och biträdande handledare åt doktorander (Susanna, Melissa och Andreas). Även i detta sammanhang försöker vi stärka samarbetet och kunskapsspridningen så att våra forskningsresultat kan göra nytta för Stockholms stad.

Som forskare och programkoordinator, vad tycker du är mest intressant med upphandling?
Jag är intresserad av hur beställarorganisationer kan skräddarsy sina upphandlingsstrategier till respektive projekts unika förutsättningar och behov. Jag ser också med stort intresse på hur behoven av innovation blir allt starkare, inte minst på grund av de globala hållbarhetsmålen i Agenda 2030. Innovation blir därmed en allt påtagligare företeelse i byggprojekt, både inom stadsutveckling och infrastruktursektorn. Innovationsbehovet kan vi se hos många större beställarorganisationer, bland annat Trafikverket och Stockholms stad som vi jobbar mycket med. Men för att främja leverantörers möjligheter och drivkrafter till innovation behöver vi också skräddarsy våra upphandlingsstrategier och projektledningsmetoder till detta behov.

Slutligen, vad händer härnäst för dig i ProcSIBE?
Vårt forskningsprogram tillsammans med Trafikverket rullar på och det är full fart i de flesta projekten. Vi ska också starta upp ett nytt doktorandprojekt om konsultupphandling på KTH i höst. Dit kommer vi söka en doktorand nu under våren. Vi hoppas få in många ansökningar från duktiga och engagerade aspiranter! Tillsammans med Johan Larsson och Ossi Pesämaa på LTU genomför vi även ett seniorforskningsprojekt om konsultupphandling vars resultat kommer fungera som bakgrund och förförståelse till doktorandprojektet. Vi är nu i slutfasen av datainsamlingen av projektets enkätstudie och ska snart börja de statistiska analyserna, det blir spännande! Under våren kommer vi även göra uppföljande intervjuer med Trafikverkets projektledare och konsulternas uppdragsledare för att fördjupa vår förståelse av enkätresultaten.


Anna-Therése Järvenpää, doktorand vid Luleå tekniska Universitet sedan april 2017 inom ämnet Byggproduktion och teknik. Jag har tidigare arbetat som upphandlare i cirka 10 år inom offentlig sektor (kommunal och statlig) innan jag började doktorera.

Vad gör du i ProcSIBE?
I ProcSIBE ingår jag i projektet Kvalitativ uppföljning av totalentreprenader, där jag som doktorand tillsammans med mina handledare studerar införandet och effekterna av totalentreprenader. Orsaken till projektet är den ökade mängd totalentreprenader som Trafikverket genomfört under de senaste åren med syfte att öka produktiviteten samt skapa incitament och drivkrafter för leverantörer att utveckla innovationer som kan driva på branschens utveckling. Förändringen mot en ökad andel totalentreprenader startade runt 2010 vilket gör att det nu finns flertalet entreprenader att studera hos Trafikverket.

Som erfaren upphandlare, vad tycker du är mest intressant med upphandling?
Upphandling i allmänhet är ett väldigt omdiskuterat område och väldigt många har starka åsikter. Det finns en spännvidd i detta ämne – från förväntningar på att rädda världen till höga krav på detaljkontroll. Att få forska om offentlig upphandling är väldigt spännande där lagkraven ger en extra dimension till den redan höga komplexitet som existerar i byggprojekt. Offentlig upphandling blir därför en intressant arena att studera där skattepengar, kvalitet, öppenhet, teknik och innovationer möts.

Slutligen, vad händer härnäst för dig i ProcSIBE?
Just nu analyserar jag insamlad empiri som kommer att användas vid skrivande av dels en journalartikel om kontrollmekanismer som används mellan beställare och entreprenör samt vid ett nytt konferensbidrag inom ämnet innovationer i anläggningsprojekt. För ett antal avslutade entreprenader gör jag också uppföljningsintervjuer med projektledare för att studera utfallet av de strategival som gjorts. Jag har även precis påbörjat longitudinella studier av två nyss uppstartade vägprojekt vilka jag förhoppningsvis får möjlighet att följa från start till mål. Dessa nya projekt innehåller väldigt specifika krav på samverkan och kulturarv, vilket skapar en spännande mix av att bevara för eftervärlden och samtidigt ha ett välfungerande projekt.


Lilly Rosander är doktorand vid KTH på institutionen för fastigheter och byggande och har under hennes första år som doktorand fokuserat på upphandling av samverkansmodeller i Trafikverket entreprenadkontrakt. Sedan 2016 ingår hon i ProcSIBE.

Vad gör du i ProcSIBE?

I ProcSIBE ingår jag i projektet Kvalitativ uppföljning av Samverkan i infrastrukturprojekt – uppföljning av Trafikverkets samverkansentreprenader, där jag som doktorand tillsammans med mina handledare studerar införandet av samverkanskontrakt som en del i upphandlingsstrategin hos Trafikverket. Vi tittar på hur den implementeras i praktiken och hur Trafikverkets beställarroll utvecklas.

Som civilingenjör, vad tycker du är mest intressant med upphandling?

Något som fascinerar mig är den offentliga beställaren. Rollen som offentlig beställare är både komplex och kraftfull. Trafikverket är tillexempel den största aktören inom infrastruktursektorn. Vilken upphandlingsstrategi de använder sig av och hur de driver sina projekt påverkar således hela branschen. Så hur upphandling av samverkanskontrakt influerar projektprocessen men också hur Trafikverkarnas och organisationens roll förändras, lär sig och utvecklas är ämnen som intresserar mig.

Slutligen, vad händer härnäst för dig i ProcSIBE?

Just nu håller jag på att bearbeta den data jag samlat in under mitt första år. Det beskriver projekterfarenheter från Trafikverkets första samverkanskontrakt. Parallellt med detta följer jag ett nystartat samverkanskontrakt i Stockholm för att fortsätta samla empiri till vårt forskningsprojekt.


Agnes Lindell är industridoktorand på Trafikverket och vid Lunds Tekniska Högskola på avdelningen för Byggproduktion. Under de senaste två åren har hon forskat kring uppföljning av sociala krav i bygg- och anläggningsprojekt och ingår sedan 2017 i ProcSIBE.

Vad gör du i ProcSIBE?

I ProcSIBE ingår jag i projektet Sociala ställningstaganden vid upphandling av offentliga infrastrukturprojekt  som genomförs tillsammans med Trafikverket. Genom intervjuer och dokumentstudier följer vi i projektet ett antal pågående kontrakt för att undersöka hur uppföljning av sociala krav fungerar. Vi tittar både på kravformulering samt uppföljningen av de sociala kraven.

Som civilingenjör, vad tycker du är mest intressant med upphandling?

Under de senaste två åren då jag lärt mig mer om upphandling har det blivit tydligt för mig vilket otroligt viktig roll upphandling har. Det är i upphandlingsskedet som många förutsättningar sätts vilket påverkar både bygg- och underhållsskedet. Jag har också blivit mer medveten om hur upphandling kan användas som styrmedel tillexempel för hållbarhetsfrågor och utvecklingen av samhället på olika vis. Det tycker jag är spännande!

Slutligen, vad händer härnäst för dig i ProcSIBE?

Just nu genomför jag intervjuer med projektledare och leverantörer som är kopplade till Trafikverkets kontrakt för att undersöka hur uppföljningen av sociala krav går till. Tillsammans med min handledare Stefan Olander håller vi även på att färdigställa en konferensartikel ”Social considerations in the procurement of road and railroad projects in Sweden.” Vidare pågår arbete med ytterligare en vetenskaplig publikation som utgår ifrån en kontraktsanalys, där sociala krav i kontrakten analyseras utifrån ett bredare socialt hållbarhetsperspektiv.


Tina Karrbom Gustavsson arbetar som lektor och avdelningschef på Fastigheter och byggande på KTH. Hon är civilingenjör och jag har tidigare doktorerat inom industriell ekonomi. Tina har varit med i ProcSIBE sedan uppstarten och utgör idag en viktig kugge både som forskare och handledare för flera doktorander.

Vem är Tina? Jag skulle beskriva mig själv som nyfiken ingenjör och kritisk projektforskare. Efter 4-årig gymnasieingenjörsutbildning följt av civilingenjörsutbildning i maskin och industriell ekonomi började jag som doktorand på KTH 1999. I en internationell forskargrupp arbetade jag tillsammans med forskare i ekonomi, projektledning, organisation och religionskultur. Tillsammans undersökte vi hur planering, organisering och ledning av komplexa internationella infrastrukturprojekt inom energisektorn går till och min avhandling kom att handla om betydelsen av informell kommunikation, lärande och samarbete i komplexa projekt.

Som nybliven doktor forskade jag sedan tillsammans med industriföretag inom multiprojektledning innan jag lämnade universitet. År 2010 kom jag tillbaka till KTH efter några år som utvecklingsdirektör i Huddinge kommun. Då hade jag lärt mig mycket om samhällsbyggandets möjligheter och utmaningar vilket har varit värdefullt för min fortsatta forskning. Numera forskar och undervisar jag inom byggprojektledning på KTH och jag är speciellt intresserad av organisering och samarbeten i tillfälliga organisationer.

Vad gör du i ProcSIBE? Jag handleder flera av doktoranderna vilket bl.a. innebär att lägga upp studieplaner, samtala om intervjuer och konferenser, skriva papper och läsa texter tillsammans med dem. Doktorandernas olika projekt handlar om samverkan, upphandling för innovation och organisering av upphandling. Jag leder också ett forskningsprojekt på temat Upphandling för ett hållbart stadsbyggande där vi studerar Norra Djurgårdsstaden i Stockholm.

Jag skriver då och då ner mina tankar på Samhällsbyggarbloggen: http://www.samhallsbyggarbloggen.se/category/tina-karrbom-gustavsson/

Vad tycker du är mest intressant med upphandling? Jag är intresserad av organisering och samverkan i tillfälliga organisationer och i det sammanhanget är upphandling mycket viktigt. Genom upphandlingen sätts många förutsättningar för samverkan, både möjligheter och hinder.

Slutligen, vad händer härnäst för dig i ProcSIBE? Jag ska genomföra intervjuer med anbudsgivare som lämnat anbud men inte fått kontrakt inom vår studie som handlar om innovationspiloter för vägunderhåll. Det ska bli spännande. Vad kan vi lära av dem?


Susanna Hedborg Bengtsson är doktorand vid KTH på institutionen för fastigheter och byggande. Under de senaste 2 åren har hon forskat kring byggherrens roll inom stadsutvecklingsprojekt, specifikt kring innovation, samverkan och upphandlingsstrategi. Sedan 2017 ingår hon i ProcSIBE.

Vad gör du i ProcSIBE? I ProcSIBE ingår jag i projektet Upphandling för hållbart stadsbyggande, där jag som doktorand forskar kring hur byggherrar inom stadsutveckling påverkar och påverkas av de hållbarhetskrav som ställs på dem och hur de via sina upphandlingsstrategier för vidare kraven till sina entreprenörer. I maj i år presenterade jag min licentiat avhandling ”Construction client collaboration for inter-organizational innovation”, där jag studerat hur bygglogistik som en innovation för hållbar utveckling påverkar byggherrar och dess entreprenörer inom stadsutvecklingsprojekt. För mitt fortsatta doktorandprojekt planerar jag att fokusera på den horisontella relationen mellan byggherrar inom stadsutvecklingsprojekt, där formella exploateringsavtal och entreprenadavtal inte finns, utifrån inter-organisatoriska relationer.

Som civilingenjör, vad tycker du är mest intressant med upphandling? Som student och sedan som byggprojektledare för bostadsprojekt har jag var fascinerad över balansen mellan de formella respektive informella relationerna inom och mellan byggprojekt. Hur upphandling kan påverka projektprocessen men också det som inte finns med i upphandlingen, tidigare relationer, informella samtal etc. Hur aktörer måste samverka på flertalet nivåer för att driva en projektprocess och hur denna samverkan påverkas av förändringar som ständigt uppkommer.

Slutligen, vad händer härnäst för dig i ProcSIBE? Just nu håller jag på att slutföra arbetet med två artiklar som blivit accepterade för publicering i akademiska tidsskrifter, en egen författad artikel ”Coordinated construction logistics: an innovation perspective” samt ”Users’ influence on inter-organizational innovation: mapping the receptive context” som jag skrivit tillsammans med Tina Karrbom Gustavsson och Per-Erik Eriksson. Parallellt med detta följer jag tillsammans med Melissa Candel Stockholm Stad och ett tiotal byggherrar i deras gemensamma arbete med att utforma och driva igenom en etapp av stadsutvecklingsprojektet Norra Djurgårdsstaden, där vi utför intervjuer, studerar dokument samt sitter med på möten för att samla empiri till vårt forskningsprojekt.


Johan Larsson är biträdande lektor i Byggproduktion och teknik vid Luleå tekniska universitet och har under de senaste åren inriktat sin forskning på olika faktorers, exempelvis upphandling, organisation och ledarskap, påverkan på innovation inom samhällsbyggandet. Sedan 2016 ingår han i ProcSIBE och sedan 2018 fungerar han som biträdande projektledare för den nationella satsningen.

Vad gör du i Procsibe? Jag är delansvarig för flera av våra projekt som vi driver med Trafikverket, däribland Kvalitativ uppföljning av totalentreprenader och Uppföljning av innovationspiloter Baskontrakt väg. Båda dessa innefattar doktorander för vilka jag fungerar som handledare. Inom projekten följer vi främst genom intervjuer upp ett antal pågående och avslutade entreprenader för att kartlägga hur upphandlingarna har påverkat utfall i form av produktivitet och innovation. För tillfället arbetar jag mycket inom ett nystartat projekt, Uppföljning av konsultuppdrag med fast arvode inom kategori planering och projektering, där jag tillsammans med Per Erik Eriksson och en ytterligare senior forskare vid LTU genom kvantitativa metoder ska utvärdera utfallet av fast arvode för konsultuppdrag inom Trafikverkets verksamhet. Enkätutformning är i fullgång och utskick till Trafikverket och tekniska konsulter förväntas under tidig oktober. I början av september deltar jag också med två artiklar vid en stor internationell konferens (ARCOM) i Belfast. Konferensen har ett eget spår kring upphandling vilket anordnas av Anna Kadefors och Pernilla Gluch som representanter för ProcSIBE

Som civilingenjör, vad tycker du är mest intressant med upphandling? Jag har enda sedan min doktorandtid funnit mötet mellan offentliga beställaren och byggaren intressant. I detta blir upphandlingen och riggandet av projektet vitalt för möjligheterna att åstadkomma innovation. Hur vi tar oss an uppgiften att samverka och ”innovera” inom byggprojekt och hur olika typer av upphandlingsstrategier kan påverka så mycket som forskningen visar tycker jag är oerhört spännande. Att få studera hur olika människor agerande i verkligheten är en sak som verkligen ger mig en kick.

Slutligen, vad händer härnäst för dig i Procsibe? Jag kommer att fortsätta agera som biträdande projektledare samt handleda ”mina” doktorander. Utöver detta är det full fart med pågående projekt där jag har höga förhoppningar på den kvantitativa studien kring konsultuppdrag. Dessutom har jag flera skrivprocesser igång där det planeras publikationer av både vetenskapliga tidskriftsartiklar såväl som någon konferensartikel under hösten.


Daniella Petersen är doktorand i industriell ekonomi vid Chalmers tekniska högskola och har under de senaste 3 åren forskat om hur social upphandling, specifikt sysselsättningskrav, påverkar organisationer och individer i byggbranschen. Sedan 2015 ingår hon i ProcSIBE.

Vad gör du i ProcSIBE? I ProcSIBE har jag ett mikroperspektiv på social upphandling, där jag forskar om sysselsättningskrav i upphandling. Sysselsättningskrav ämnar skapa arbetstillfällen för långtidsarbetslösa invandrare, unga och funktionsvarierade, och jag är intresserad av att studera hur dessa nya och komplexa krav påverkar byggbranschen, dess organisationer och individer i det dagliga arbetet. I januari försvarade jag min licentiatavhandling, kallad ”Let the right ones in? Employment requirements in Swedish construction procurement” som fokuserar på hur institutionaliserade praktiker, roller och logiker förändras vid implementeringen av sysselsättningskrav. Efter framläggandet av licentiatavhandlingen reste jag till Sydney i Australien i 3 månader, och jobbade som gästdoktorand på University of New South Wales med framstående forskare inom social upphandling. Forskningsutbytet gav mig värdefulla insikter om hur man kan organisera social upphandling på olika sätt, och hur civilsamhället kan ha en framträdande roll i sociala och offentliga frågor.

Som civilekonom, vad tycker du är mest intressant med upphandling? Jag tycker det är spännande med spänningarna mellan olika typer av ekonomiska, politiska, sociala och offentliga målsättningar och logiker som skall samspela i en och samma upphandling. Dessutom är det intressant att följa en förändringsprocess medan den sker, och se hur en ny typ av upphandlingskrav kan påverka en hel bransch, både på aggregerad och individnivå. Jag har alltid varit intresserad av människor och deras verklighet, och att studera sysselsättningskrav från ett organisationsteoretiskt perspektiv tillåter mig att komma i kontakt, prata med, och följa personer i deras vardag, vilket alltid bjuder på intressanta perspektiv och insikter.

Slutligen, vad händer härnäst för dig i ProcSIBE? Nyligen hemkommen till Sverige så arbetar jag med de artiklar som ingick i min licentiatavhandling för att få dem publicerade i akademiska tidskrifter. För tillfället har jag artiklar i reviewprocesser både för tidskrifter och konferens, som jag spänt väntar på att få jobba vidare med. Dessutom designar jag min nästkommande studie där jag planerar att följa en handfull byggprojekt där sociala krav använts, och följa arbetet på närmre håll under projektets fortgång. Jag ser fram emot att få följa personer i deras vardag och se hur de arbetar rent praktiskt, och veta mer om vad de tycker och tänker kring sitt arbete i relation till sysselsättningskrav.


Andreas Öjehag-Pettersson är lektor i statsvetenskap vid Karlstads universitet och har under de senaste åtta åren forskat om hur politisk styrning förändrats och utvecklats i samband med ett nytt fokus på marknadisering, konkurrens och konkurrenskraft i offentlig sektor. Sedan 2015 ingår han i ProcSIBE.

Vad gör du i ProcSIBE? Jag är ansvarig för ett av våra delprojekt, Upphandling i kommuner: policy, organisering och styrning och det är i relation till frågor om just policy, organisering och styrning jag är verksam som forskare här. Mer konkret betyder det att jag tillsammans med Mikael Granberg, Tina Karrbom Gustafsson och Anna Kadefors den senaste tiden har arbetat med att genomföra intervjuer med upphandlare, projektledare, politiker och upphandlingschefer i svenska kommuner för att försöka förstår hur upphandlingsfunktioner ordnas och organiseras. För tillfället jobbar jag på en artikel som baserat på vårt intervjumaterial beskriver hur personer som arbetar med offentlig upphandling i svenska kommuner upplever att det är en verksamhet som expanderat i termer av innehåll och betydelse. Den expansionen får effekter för hur upphandlingsfunktioner organiseras och fylls med innehåll inom verksamheten samtidigt som ”upphandlaren” träder fram som en byråkrat vars roll förknippas med delvis andra värden och syften än vad som är brukligt inom offentlig förvaltning.

Som statsvetare, vad tycker du är mest intressant med upphandling? För det första så dras jag ju direkt mot offentlig upphandling och ytan där offentligt och privat möts. För att förstå dagens samhällsordning är den ytterst central och upphandling kan ju då fungera som ett sorts fönster som gör att vi kan blicka in där. För det andra så tror jag också att jag i min forskning är mest intresserad av vad vi skulle kunna kalla makteffekter och ”det politiska”. Sen tycker jag också att det är intressant i sig att förstå hur komplicerade upphandlingsprocesser, som till exempel inom bygg och anläggning, går till rent praktiskt och hur de överhuvudtaget ska kunna styras på ett sätt som är demokratiskt och effektivt från det offentligas synvinkel. När det gäller sådana aspekter är jag en novis i sammanhanget och jag lär mig alltid massa nytt av de andra forskarna i ProcSIBE.

Slutligen, vad händer härnäst för dig i ProcSIBE? Jag kommer att arbeta vidare med ytterligare en artikel där jag utgår från Sveriges nya upphandlingsstrategi och argumenterar för att svenska statsvetare i stor utsträckning missat att teoretisera och analysera ett mycket centralt uttryck för dagens styrformer. Utöver det ser jag fram emot att fortsätta delta i ProcSIBEs olika verksamheter där vi ofta får möjlighet att träffa intressanta och kunniga människor.

Finansiering

Medverkande lärosäten