Anna Kadefors – Om behovet av nordiskt forskningssamarbete
Ett nordiskt samarbete har etablerats inom upphandlingsforskning. Nyligen träffades gruppen för att diskutera utvecklingen när det gäller samverkan i byggandet, alltså kontraktsrelationer som benämns som partnering, allianser, utökad samverkan eller IPD. Läs ProcSIBEs projektledare Anna Kadefors kloka ord kring varför vi behöver ett nordiskt samarbete inom upphandlingsforskning.
Anna, varför är det viktigt med ett nordiskt samarbete kring detta? – Olika former av samverkansinriktade upphandlingsformer blir vanligare i många länder men det är inte självklart att man lyckas etablera ett verkligt effektivt och kreativt samarbete, särskilt inte i större och mer komplexa projekt. De nordiska länderna har mycket gemensamt när det gäller kultur, kontrakt och leverantörsmarknad men har hanterat just samverkan i byggandet på ganska olika sätt. Därför är det intressant att jämföra erfarenheter och lära av varandra.
Vad blev resultatet av workshopen? – Varje land hade fått förbereda en översikt över både läget idag och utvecklingen över tid. Vi identifierade viktiga skillnader och likheter mellan länderna och nu ska vi fortsätta utveckla och analysera våra beskrivningar för att se hur vi kan dra nytta av varandras erfarenheter. Vi ska också undersöka möjligheterna att samutnyttja data för att inventera och utvärdera olika arbetsformer. Det kan såklart också bli gemensamma forskningsansökningar. Nästa workshop blir till hösten i Finland.
Hur kan akademin stödja utvecklingen av samverkansupphandling? – Det är en intressant fråga, för det finns inte en stark tradition av att samarbeta med forskning just när det gäller byggupphandling. Vi kunde också se att utvecklingen i de olika länderna inte alltid är särskilt kunskapsbaserad. Enskilda individer och erfarenheter från ett fåtal lyckade eller misslyckade projekt kan få stor betydelse. Men nu pågår ganska mycket forskning med koppling till stora infrastrukturinvesteringar och branschen ser ett värde i att akademin bidrar med objektiv kunskap. Hur systemet för lärande kan förbättras är en forskningsfråga i sig. Det är också fråga om stora samhällsinvesteringar och då är det rimligt att det finns forskning som studerar hur pengarna används.
